Om du vill bli galen har jag ett dunder recept på hur man ska gå till väga.

1 Gå på bio med barnen sent på kvällen.

2 Åk sen hem till farmor och stanna där på tok för länge..

3 Lägg barnen som knappt orkar hålla huvudena uppe för att klockan är så mkt..

Nästa morgon vaknar barnen lika tidigt som vanligt..

4 Dra med ungarna på stan.

5 Gå i hundra olika affärer för att få uträttat allt som skall fixas.

6 Försök håll i ordning på din femåring som ligger på golvet och krälar av tristess..

7 Tryck i ungen en korv för att tjäna fem minuter av lugn...

8 Köp paket till födelsedagar och dop. Låt expediten slå in det till ett super mega fint paket. Som tar två hundra år att slå in. Expediten frågar femåringen om han kan räkna till hundra i hopp om att sysselsätta honom i tusen år. Expediten är övertygad om att lille femåringen inte kan räkna till hundra.. Femåringen räknar till hundra det snabbaste han kan. Nu är inte bara mamman stressad utan även expediten. Femåringen hinner räkna till hundra innan paketet är klart.

9 Bebisen bajsar så det lutar bajs i hela affären..

10 Mamman byter blöja på bebisen samtidigt som en femåring far runt i affären.

11 Gå till bussen med en trött femåring i hasorna.

12 Missa bussen hem.

13 Vänta i femhundra år på nästa buss, med en fem åring som frågar kommer inte bussen snart, kommer inte bussen snart. KOMMER INTE BUSSEN???

14 Fem åring tappar sin nya gosedjurshund i en vattenpöl.

15 Bussen kommer..

16 Väl hemma får femåringen välja vilken mat vi ska äta. För att under hela måltiden säga att maten är äcklig.

Kan NÅGON ge denna mamman CHOOOOOOOOOOOKLAD.

Jenny

Igår var vi på Bio.. Precis som vilken vanlig familj som helst.. Nää, det var inte sant. För vi är inte som vilken vanlig familj som helst.

Jag tyckte att hela familjen kunde gå in till stan, Felix skulle få cykla. Han behövde bli av med lite energi.. Men jag blev totalt nerröstad. Bara för att det ösregnade... Det gjorde det INTE, det duggade lite. Vatten är inte farligt! Promenaden in till stan var mitt sätt att förtjäna chokladen som jag tänkte trycka i mig.. Nu skulle det alltså bli total synd ist. Skit!

Det fick alltså bli bilen. Bilen som nu var i toppskick för att Filip stått och putsat på den heeela dagen. Han hade gjort rent hela motorn och städat den invändigt. Detta för att vi tänker sälja den.

Vi hade en jätte, jätte dyr bil hemma prov häromdagen. Men vi bestämde oss för att avvakta köpet pga att vi vill ( måste ) ha drag på vår bil.

Vi satt där i vår gamla bil som för en gångs skull kändes ganska fräsch. För ovanlighetens skull var vi ute i god tid..

Filip sätter i nyckeln och vrider om. DÅ startar inte skrotbilen. Det utbryter ett mindra gräl. Jag bråkar om att det var onödigt att stå och låtsas mecka hela dagen när man faktiskt inte kan nånting om bilar.. Filip svär över att vi inte köpt den andra bilen och att han faktiskt INTE mackat utan baaaara gjort rent motorn.. Felix hoppar av glädje över att vi får ta bussen istället. Hilda sover lyckligt ovetande.

Nu började det bli kort om tid.. In i huset och packa om Hilda till vagnen, fram med paraplyer. Jäktandes till busshållplatsen i hopp om att det ska komma en buss på studs. Det gjorde det inte.. Hem igen, ringde taxi. Packade om Hilda i bilbarnstol. Väntade på taxi, Felix stresstjatade.

Var e taxin? var e taxin? vaaaaar e taxin?? Taxin kom, hela familjen trycktes in i taxin. Taxin körde i iiiil fart in till stan. Stannade utanför farmor för att dumpa av Filip och Hilda. Jag och Felix åkte vidare för att möta upp Elin och hämta våra biljetter till Filmen. Med biljetterna i handen kunde vi pusta ut en stund. Sprang iväg till godisaffären där vi mötte Filip. Hilda hade gallskrikit när hon såg farmor. Farmor började nästan tjuta för att ungen var rädd för henne.

Vi köpte onödigt mkt godis. Det är dom mega stora påsarnas fel. När jag var liten var påsarna så små att det fick plats max 10 bitar. Nu får det plats 10 kilo..

Till sist satt vi i biosalongen i väntan på att filmen skulle börja. Puuuuuuh.

Felix var så uppspelt att han knappt kunde sitta still. Han åt baconchips så han nästan inte fick luft. Efter halva filmen hade han så mkt baconsmul innan för tröjan att var tvungen att klä av sig. Det kliiiiade såååå förfääärligt att han inte kunde ha tröjan på sig.. Tuuur att vi satt längst bak..

Efter filmen gick vi i samlad trupp hem till farmor. Tydligen skulle hon bjuda på köttfärspaj. Jag hade ätit så mkt choklad att jag inte på nåt endaste sätt skulle kunna få ner en tugga köttfärspaj. Kunde knappt gå raklång.

Hemma hos farmor satt Hilda tyst, men grav allvarlig i farmors knä. Hon var INTE så nöjd med att vara där.

Om en månad skall jag ha trettioårsfest.. Då ska båda barnen sova hos farmor. Undrar om Hilda tänker skrika sig igenom hela dygnet??? Vi får nog på inskolning hos farmor. Börjar genast!

Nu har jag gått upp det där kilot igen...TOPPEN! Ska gå ner åtta kilo på 4 veckor. Det går faktiskt. 2 kilon i vecvkan. Men då får man INTE äta choklad. Den som uppfann chokladen borde hyllas, äh jag menar FÄNGSLAS!!!!

Jenny