Är det aldrig nån som undrar hur Gud tänkte när han skapade mannen och kvinnan??

Adam och Eva skulle straffas för att dem åt ett äpple.. Det hajjar jag. Det var hans träd och så..

Mannen skulle som straff arbeta hårt och kvinnan skulle föda barn under smärta. Redan där reagerar jag. Var han inte lite väl hård mot kvinnan?? Jag kallar Gud för han, för jag tycker att det är ganska uppenbart att det är en HAN. En kvinna skulle aldrig göra så. Eller?!

Jag hade mer än gärna jobbat och slitit hårt för att försörja min familj än att klämma ut ett barn ( det är liksom en hel människa ), genom ett på tok för litet hål.VERKLIGEN på tok för litet. Det är väl inte rättvist nån stans.

Dessutom har ju samhället förändrats avsevärt. Inte 17 sliter männen hårt för att försörja sin familj. Oftast sitter dem på ett kontor och vänder papper. Svarar en del i telefon och tar ett och annat beslut. Sen kommer dem hem till sinna fruar, lägger sig på soffan och kollar på sporten. Vad gör då kvinnan? Hon har oftast ett jobb som är bra mycket mer slitsamt. Stressar till dagis för att lämna barnen hon klämt fram under ENORM smärta, stressar till jobbet, stressar på jobbet, stressar från jobbet till dagis. Försöker få med sig ungarna hem i samlad skala, utan att få ett raseri utbrott. Hem och städa, tvätta, hänga tvätt, laga mat, diska mm. Medans gubben sitter och jämrar sig över hur trött han är... (Jag VET att jag nog överdrev en smula).

Vet även att det låter en gnutta feministiskt.. Jag är absolut inte feminist. Men jag undrar hur Gud tänkte. Hans plan höll liksom inte i längden.

Under min senaste graviditet mådde jag peck. Jag menar verkligen skitDÅLIGT. Både fysiskt och psykiskt. Det var många tårar som föll. Hormon balansen var allt annat än stadig..

Vid ett tillfälle sa min man att han också tyckte det var jobbigt. Då höll jag på att explodera. Jag förstod vad han menade, men jag kunde ändå inte låta bli att få ett utbrott. Vad var det som var så jobbigt för honom?? Jo, det var förståss JAG.

Graviditeten fick mig att tänka på Gud många ggr. Hela grejen med att få barn är ett MIRAKEL. Där är jag med.

Mannen blir snyggare ju äldre han blir, eller ja det vänder väl nån gång, men det är ganska sent. Vad händer med kvinnan??

Kvinnans kropp töjs ut mer och mer för varje graviditet. Magen spricker, brösten blir porrskådis stora för att efter grav. dra ihop sig till hängiga påsar som man får rulla in i bhn. Magen blir slapp och dallrig. Celluliterna lever loppan. Ansiktet svullnar upp, hakan hänger. Man får en klase hemmorojder i arslet så man har svårt att sitta normalt. Beckenet luckras upp ( heter det så fint..) = man får ett sjudundrandes arsle. Gör oftast ont och hindrar dig från att gå normalt vilket leder till en enorm viktökning.

Sen när den stora mirakeldagen är inne, och ungen ska ut. Då gör det jääääääkligt ont, läääänge, lääääänge. Det här stackars barnet skall försöka trycka sig ut genom ett förbannat litet hål/kanal. Fatta vilket helvete dem måste ha.. Inte undra på att dem skriker när dem kommer ut. Det är ju som att be en jätte passera genom ett råtthål. Helt omöjligt!! Var det verkligen den bästa löningen han kunde komma på, den där Gud???????

Jag bara undrar.

Min man sa vid ett tillfälle när jag var gravid första gången:

- Var inte orolig för förlossningen. Det gjorde ju inte så ont när den skulle in..Då gör det nog inte så ont när den skall ut heller.

Han sa aldrig så mer....

jenjen

Jag har två FANTASTISKA barn. Att jag lyckats skapa dem är ett mirakel.

MEN vad jag blir tjock när jag är gravid. Jag vet att man kan reglera sin viktuppgång till viss del. Såna som adrig varit gravida  och vissa mänpåpekar gärna vad man bör och inte bör äta.. Det är såå uppskattat... NOT!

Hade det varit så lätt att äta helt korekt hade man väl gjort det. Det dem människorna inte förstår. Är att man får sug som är helt åt helvete!!! Hungerkänslorna är obeskrivliga. Med första barnet gick jag upp 30 kilo. Dem första 10 kilona kissade jag ut. Det var bara vätska. Men resten?? Hur blev jag av med resten?? Minns inte. Vet att jag tränade men sen då..????

Nu med nr två gick jag upp drygt 25. Fast då hade jag pluskilon redan innan jag blev gravid, så jag lutade på samma vikt som med första barnet. Samma igen.. de första tio kilona rasade av = bara vätska. Men nu sitter jag här som en fet gris.. tränar och äter rätt... Vad mer kan man göra. Men inte f-n händer det nåt.

Jag har fram tills igår väääägrat köpa nya kläder. Jag vill inte acceptera min nuvarande vikt. Jag ska ju i mina gamla kläder.

MEN igår tog jag mitt förnuft till fånga. Jag har gått ner två kilo, och skulle belöna mig med att köpa lite nytt. Har börjat förstå att jag kanske måste ha nåt på mig fram tills jag nått min målvikt.. Ingen höjdare att springa näck;)

Jag kanske når den fortare dessutom om man känner sig som en fräsch mamma, istf ett drägg i förstora träningskläder..

Jag köpte ett par svarta stretchbyxor, en kanonfin svart kofta, två blusar som var lösa i magen.  En ny handväska i höstens nya väskfärg ( Läste jag i Sofis mode).

Kommer hem och provar. Sitter helnöjd vid matbordet i min nya outfit. Hilda börjar gnälla och vill ha mat. Gör iordning en flaska ersättning matar henne. Ger henne ca halva flaskan som jag brukar. Sätter henne i en omvänd rap position. Verkligen siktar in så att hon inte ska kunna spy på mina nya käder...

Hrmf, trodde jag ja.. Hon rapar värsta mansrapen samtidigt som det sprutar spya en halvmeter rakt ut, rakt över mina nya byxor... SUCK! Back to lodis.. Men jag fick iaf 5 min av lyxkänsla. INNAN hon spydde. Man får vara glad för det lilla..

Ersättning.. Jag är en av dem som inte har mat så det räcker i pattarna. Har därför fått ge ersättning till mina barn. Jag har inget emot det, funkar as bra. MEN, vikten sitter som sten. Så finns det dem hemska människorna som ammar och ammar, dem blir helt utsugna. Jag hatar dem.. Nä, det gör jag inte. Men FAN vad orättvist. Dem borde vara tjocka för att dem är mjölkfyllda. Jag borde vara smal som kompensation för att jag inte får ut nån mjölk. Undrar hur Gud tänkte..??

jenjen

Ps. fortfarande ingen Puma, snyft.Ds